Mitt liv under kontroll

Åkte igår hem till mamma och stannade där över natten. Imorse när jag fortfarande var en zombie åkte vi till sjukan och mami tog sina tester. Sen var det väntan på taxi som vanligt men till slut kom jag hem och fick gå o lägga mig o sova igen.
Mår bättre idag men det betyder inte att allt är bra. Månadens roliga har börjat och kurens kissande gör mig galen....
Ja kuren ja, har börjat igen för hundraelfte gången men har lyckats passera dag ett. Känner mig ok men inte alls så exalterad som sist... Men har ju lagt ett mål till min födelsedag så den ska jag klara. Det är ca 8kg till det...

När man går på kuren så händer det konstiga saker med ens kropp och själ; Vanligaste symptomen är det konstanta intaget av vatten som man inte kan få för mkt av för det känns som att man har sandpapper i munnen, vilket i sin tur bidrar till en förbrukning av i snitt en rulle per dag av toapapper. Alla dessa kisspauser bidrar i sin tur till kramp i magen för ingen kan springa till toan varje halvtimme vilket innebär att man får hålla sig i ca en halvtimme hela tiden... Krampen i magen gör att man spänner sig och i o med det så betyder det att jag spänner mina muskler då:)
Ett annat syndrom är matdrömmar. Har drömt ett antal ggr att jag gått och käkat typ en pizza eller hamburgare och vaknar upp helt svettig av all ångest.
I vaket tillstånd så kan man gå lös på kokböcker och matlagningsprogram. T o m rotselleri får det att vattnas i munnen när man är i den fasen...
Sen har vi detta hysteriska vägande, varje dag måste man gå o se ifall man har gått ner, och när man har gjort det så finns det inget som slår den känslan... Därför orkar man med detta för i slutändan är det ju för min egen skull som jag gör det och när man gått ner en klädstorlek så kan ingen få bort leendet du känner inombords.

Jag vet att man ska träna och att äta rätt men jag vill göra det här så det så!!!
Bespara mig the comments vet ju vad jag gör och det är ju inte så att det är första gången jag försöker gå ner i vikt.
Tänk er själva att gå till gymmet: Först ska du hitta kläder som passar för det är ju inte så att jag tänker ta på mig ett tight linne och låta valkarna hänga fritt för alla, sen ska jag veta vad jag ska göra på gymmet som inte är för jobbigt. Börjar med löpbandet, däremot ska jag inte försöka springa för antingen kommer maskinen att gå sönder eller så kommer jag flyga av för att bena inte bär. Utan tar en timmes powerwalk, efter tio min känns det som att knäna ska hoppa ur led för det är ju faktist jobbigt för dem med tyngden men man pinas och tar sig igenom dessa 60 min. Kollar samtidigt på alla hurtiga människor som gör olika träningspass med avund i ögat för om jag knappt orkar gå 60 min i rask takt hur ska jag kunna hänga med på ett pass. Så jag går hem och borde egentligen känna mig stolt över min timme på bandet men alla faktorer runt omkring gör att jag känner mig totalt nedslagen. Hur lätt är det då att gå till gymmet nästa dag igen???
Därför går jag på kuren för att ta hand om min kropp och själ, mina knän kommer inte ta lika mkt stryk efter några veckors kurande och jag behöver inte känna mig som en val bland sillar vilket gör att jag med glädje kan gå tillbaka till gymmet nästa dag.

Nu måste jag dra.